jävligt ointressant är detta men...
jag blev stämplad som freak och konstig i 2an när jag flyttade första gånger och började på "kära" krungårdskolan. jag överlevde där i 6år sedan efter sjunde klass flyttade jag.
Jag var överlycklig.
Lämnade mina plågoandar bakom mig och startade om i ny klass med nya vänner på Öland i Slottskolan.
Inte bästa skola eller något men definitivt de bästa människor jag någonsin träffat.
Ingen dömde mig, ingen stämplade mig som något. Jag fick under, mina två härliga år i åttan och nian, vara mig själv, må bra och bara leva livet. Jag fick vänner för livet och massa minnen som jag aldrig glömmer.
Mina år var inte felfria jag gjorde fel och jag gjorde bort mig några gånger men även det är jag tacksam för. Jag är tacksam för att jag hade den friheten att gör fel, i krungårdskolan så hade jag inte chansen att göra någonting över huvud taget.
Efter Slotts och ölaand flyttade jag igen och går nu på Kalmars praktiska gymnasium i år två, jag trivs och mår bra men jag har inset att även om jag flyttade från alla som mobbade och plågade mig så kommer det alltid finnas någon som gör det man måste bara vara stark säga emot och inte tänka på det.
Jag klarar sådana människor nu pga er på Öland ni som finns i mina minnen. Även om vi inte ses ofta eller pratar varje dag så finns ni med mig och hjälper mig hela tiden. De två åren som ni gav mig har stärkt mig så fruktansvärt mycket som person att jag känner att jag har er att vara tacksam till i hela mitt liv!
Det är fruktansvärt tråkigt att många av er vill flytta från ön för jag känner att jag kan säga detta utan att ens bott överallt i hela landet men Öläningar är de bästa folket... Var stolta mina vänner, det hade jag varit!
så som föredetta loser säger jag...
kommer alltid hata alla er som mobbade mig i 6 år på krungård men
jag tänker inte läga någon energi på er för ni förtjänar ingenting förutom att känna skuld...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar